Våra eller andras pengar?

Igår var vädret fortfarande kallt, blött och blåsigt och vi tog därför tillfället till att komplettera vårt brödförråd med ett storbak. Jag serieproducerade frallor, finska rågbitar och hårt tunnbröd, medan hustrun bidrog med en smarrig äppelkaka. Sedan tog jag mig också för att baka en nyintroducerad sort av kaffebröd, som jag tänker bjuda på när jag har 'fikajour' på målarklubben nästa vecka. Vi hann också med en promenad i närområdet.
Idag var vädret något bättre och vi åkte till stan för ett besök på det årligen återkommande Arkivens dag, där vi bl. a. fick lyssna till ett intressant föredrag (av en av hustruns tidigare chefer) om hur man här hanterade kolerautbrotten på 1800-talet. En lite skrämmande detalj i  sammanhanget är dessa epidemiers kusliga paralleller till dagens ebola-problem i västra Afrika. Vi hann också med att besöka en utställning som en av medlemamrna i Club Artis just nu har i en lokal nere vid Mälaren.

De senaste dagarna har det blossat upp en diskussion om Bankföreningens rekommendation om amortering av bolån. Tanken var att på alla nya lån skull det finnas en amorteringsplan ner till hälften av bostadens marknadsvärde. Nu har rekommendationen emellertid dragits tillbaka sedan Konkurrensverket sagt att en frivillig överenskommelse om detta kan strida mot konkurrensreglerna. Därför kommer nu sannolikt en laglig reglering av samma sak att förberedas.
Detta är bara ännu ett exempel på byråkratisk klåfingrighet, som ett resultat av att vi har alldeles för många 'myndigheter' i vårt land. För mig är det obegripligt att man kan få för sig att låna pengar utan att ha en självklar avsikt att betala tillbaka dem. Nu har i stället ett sådant tänkande, av penningpolitiska skäl, blivit snarare regel än undantag, motiverat med att amorteringar skulle minska den inhemska konsumtionen till men för en gynnsam konjunkturutveckling. Det man istället borde bekymra sig om är hur hushållens skenande belåning, främst av sina bostäder, ska hanteras i den framtid då den pantsatta bostaden inte längre utgör en tillgänglig borgen för de upptagna lånen. Det var något åt det hållet som gjorde att de amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac 2008 hade skapat en 'bostadsbubbla' som till sist ledde till en av de största globala finanskriserna i modern tid. Det skulle jag vilja slippa att se här!