Higgsbosonen

Med ett par dagar av både sol och regn kan det befaras att brittsommaren nu kulminerat. Igår var det som vanligt dags för veckans målarpass på Club Artis. Jag började nu arbeta i akryl med ett stilleben av glasföremål, medan hustrun gjorde ett vackert landskapsmotiv i olja.
Idag var vädret sämre och vi nöjde oss med en promenad till stormarknaden. För övrigt fick vardagliga sysslor här hemma fylla tiden.

Dagens stora händelse var offentliggörandet av årets Nobelpris i fysik som föga överraskande tilldelas upptäckarna av den s. k. Higgspartikeln - Peter Higgs och Francois Englert. Den förstnämnde höll sig undan i de skotska högländerna, omöjlig att nå, och kan snart vara den ende som inte vet om sin lycka. Att priset i år skulle gå denna väg var alla övertygade om när den svårfångade elementarpartikel för drygt ett år sedan slutligen påvisats i LHC-acceleratorn i CERN i Schweiz. Upptäckten av partikeln har kallats för en av de största i vetenskapens historia och Peter Higgs förutspådde den teoretiskt redan 1964, och nästan samtidigt kom fem andra forskare fram till samma slutsatser.
Det är med stor respekt man betraktar den mänskliga tankeförmågan när någon lyckats pussla ihop en teori, som det sedan tagit nästan 50 år att verifiera experimentellt. Upptäcktens betydelse för vår kunskap om världen framgår av det faktum att Higgsbosonen är bekräftelsen på vår uppfattning om hur universum från de minsta elementarpartiklarna till de största galaxerna rent fysiskt hänger ihop. Detta är verkligen vetenskap på den yppersta elitnivån väl i klass med Isaac Newton och Albert Einstein!