Efter tycke och smak

Soligt och varmt igår, lite gråmulet idag, men fortfarande med sommarkänsla i luften - efter den besvärliga sommartorkan tycks nu väderleken ha hittat tillbaka till sitt normala spår och gräsmattan har repat sig förvånansvärt snabbt. Idag ökade jag dessutom ut den med en nysådd i biten under de tidigare avverkade träden.
Igår började jag dagen med att baka frallor och veteskorpor. Sedan blev det, medan hustrun tog en långpromenad på egen hand, för mig en cykeltur till stan för att delta i ett arrangörsmöte inför årets Kulturnatt, där Club Artis som vanligt ska bidra med en utställning i det omfattande konst- och musikutbudet över hela staden. Idag har det dock bara blivit en promenad till mataffären för att sedan ankra upp vid våra datorer med ordinarie sysslor.

Nyheterna från friidrotts-VM har varit extra uppmärksammade dessa dagar. Den etiopiska svenskan Aregawi tog som förväntat hem guldet på 1 500 meter och Green-Tregaro tog sig vidare till final i höjdhopp. Det gjorde också Amb och Flink i sin resp. spjuttävling, den senare med att rejält putsa det svenska rekordet i första försökskastet. Det är helt klart mest damernas år i år!
Den största uppmärksamheten fick dock Green-Tregaro och Hjelmer då de klev in på arenan med sina fingernaglar målade i regnbågsflaggans färger som en tyst protest mot den ryska antihomolagstiftningen. Detta gav genklang världen över från både sympatisörer och kritiker, där det bland de senare befann sig det ryska stavhoppsesset Isembajeva. Hos underströk i en presskonferens att "det ryska folket" accepterar inte något annat än normal standardrelation mellan man och kvinna och att "onormala relationer" är ett hot mot samhället.
Nu framträder vän av ordningen och påpekar att idrott och politik hör inte ihop och att varje suverän stat i demokratisk anda har rätt att bestämma sina regler att leva efter. Frågan om HBTQ-kulturen är ytterst komplex och det slutliga samstämmiga svaret ligger säkert fortfarande flera generationer fram i tiden. Att den civiliserade västvärlden så sakta börjat acceptera att varje människa ska ha rätt att själv bestämma över sin kropp och sina känslor betyder inte att större delen av världens befolkning har denna möjlighet. Tvärtom är det än så länge en liten grupp länder som gått denna väg. Därmed kan man ställa sig frågan till vilken nytta våra svenska idrottsdamer involverade en så inflammerad politisk fråga i det förbrödrande idrottslivet!? Dessförinnan behöver istället revolutioner genomföras inom religiösa samfund som t ex islam och katolska kyrkan, och det lär ta tid!