Ifrågasatt fotbollsguld

Det högst ovanliga väderläget har fortsatt ytterligare två dagar med strålande vårsol kombinerad med nästan arktisk vinterkyla - tolv minusgrader på termometern i morse. Men det finns kläder att sätta på sig och igår gick vi en långpromenad på landet norr om staden.
Idag var det istället dags för veckans pass på ClubArtis. Hustrun tog sig an ett trevligt skogsmotiv med rådjur i akvarell, medan jag gjorde mitt första stapplande försök inom genren fotorealism. Eftersom jag söker utmaningar, så har jag i detta fått något rejält att bita i när jag med målarverktygens hjälp ska försök överträffa det man kan göra med en kamera. Framtiden får utvisa hur det lyckas, men det blir i alla fall rejäl träning av tålamod och envishet.

Det senare måste vara något som också finns hos nutidens gladiatorer, de professionella fotbollspelarna. De tycks aldrig få nog. En engelsk sporttidning har gjort en tio i topp-lista på världens rikaste fotbollspelare och där fann man Zlatan I. på en åttondeplats med sina 45 miljoner pund. Han är dock 'kusinen från landet' jämfört med David Beckham, som på förstaplatsen ståtar med 175 miljoner pund.
Det är inte utan att man frågar sig hur det har kunnat bli på det här sättet. Visst vet jag att tillgång och efterfrågan alltid bestämmer priset på en fri marknad, men ändå är det märkligt att en bollsparkande individ kan tjäna lika mycket som hundra verkstadsarbetare. Att fotbollsfansen är beredda att försörja dem med biljettpriser på 500 - 1 000 kr för att få se en fotbollsmatch må vara hänt, men deras saftiga inkomster från reklamkontrakt och TV-sändningar får vi alla vara med att betala, även om man saknar intresse för fotboll och vill vi egentligen det? De idrottsliga idealen har för länge sedan lämnat arenan när penningens makt helt tagit över och obskyra krafter lurar i periferin!