Vad vet man?

Nu är vi åter hemma efter den traditionsenligt årliga resan till Nyköping. När vi gav oss iväg igår morse hade vi haft ännu ett besök av min syster och svåger från Skåne. De var nu på väg hem efter sin Norrlandsresa.
På vägen mot Nyköping gjorde vi halt vid naturskyddsområdet Stendörren i Nyköpings yttre skärgård. Det är ett sagolikt vackert område att göra en naturvandring i och dessutom finns det där ett intressant Naturrum med olika utställningar. Vi övernattade sedan på campingen vid Horns båtvarv, där man har havsutsikt och mycket fågelliv i våtmarken att njuta av. Idag åkte vi så in i staden och gick omkring och tittade vad man erbjuder av kultur och folkliv. Vår promenad ut på piren i havet vid kanotstadion fick vi dock avstå p g a den tilltagande blåsten. Försämringen av vädret gjorde också att vi beslöt att åka hem istället för att ta ännu en övernattning.

Efter hemkomsten kunde vi läsa i dagens tidning att Institutet för livsmedel och bioteknik har uppdrag att studera vilka livsmedel som är mest "klimatsmarta" - tanken är att maten ska kunna klimatmärkas i framtiden. Den stackars konsumenten ska ta ställning till ekologiskt odlat, närodlat, KRAV-märkt, rättvisemärkt och senare även klimatmärkt - man tar sig för pannan! Tillsammantaget är förmodligen en konventionell morot från Skåne mera klimatsmart än en ekologisk närmorot från Enköping. En solodlad tomat från Kanarieöarna har redan visat sig tära mindre på klimatet än en växthusodlad från Helsingborg. Vem avgör vilken märkning som har högst status och varför den har det. Själv struntar jag i hela miljöbyråkratin och tittar på prislappen när jag handlar mat och jag har inte mått dåligt i vare sig kroppen eller samvetet. I en framtid kommer allt flera människor att vara glada för att överhuvud taget få tag på något att stoppa i sig, därför bör vi satsa på utveckling av odlingsteknik istället för alla dessa förvirrande och intetsägande märkningar!