I stridens hetta

Våren har nu kommit till Mellansverige på allvar och man kan vistas utomhus i enbart T-tröja - om man vill. Igår flödade aktiviteterna och vi startade med att spontant utnyttja ett erbjudande om förmånligt köp av utemöbler. Sedan hann vi med en långpromenad på eftermiddagen och på kvällen var det tid att fira Valborg, vilket vi gjorde genom att lyssna på vårtal, vårvisesjungande kör, en gospelkör samt beskådning av en stor brinnande rishög (konstig tradition egentligen, men det är ju i alla fall biomassa som eldas).
Idag startade jag dagen med en cykeltur för att hämta hem husbilen från vinterförvaringen. Den var fortfarande lika startvillig. Under dagen har vi sedan med förenande krafter monterat och installerat våra nyköpta möbler så att vi, efter att hustrun gjort storrengöring av altanen, kunde förnya möbleringen på densamma. Tidigare stolar och bänk, som jag tillverkade för 40 år sedan, fick nu en ny roll genom att vi arrangerade dem till en 'ljugarbänk' i västerläge, där vi i fortsättningen vid tjänlig väderlek kan sitta och mysa som glada pensionärer.

Särskilt mysigt var det inte överallt under dagens 1 maj-demonstrationer. Kanske inget att förvåna sig över när de gamla trygga betongsossarna börjat få konkurrens på arenorna från alla möjliga håll. I Jönköping har man eldat upp bilar när ett par hundra personer från det nazistiska Svenskarnas parti var på march. En av bilarna tillhörde partiledaren. Tre personer fick föras till sjukhus efter några möten med oliktänkande. Vidare har polisen av olika skäl tagit hand om 28 personer.
I vår egen stad är det dock fortfarande endast partier i olika nyanser av rött som gör sig besvär med att offra en solig vårdag på dessa numera helt betydelselösa manifestationer. I Uppsala hade däremot Kristdemokraterna kallat till en demonstration som först och främst riktade sig mot den familjepolitik som alliansbroder Folkpartiet vill genomföra. Det måste ju anses utmanande i överkant med tanke på att partiet f n inte har opinionsunderlag som räcker till för en ny mandatperiod i Riksdagen. Men skam den som ger sig - "bättre lyss till en sträng som brast än att aldrig spänna en båge".