I vetandets värld

Igår startade vi dagen tidigt med bakning av frallor, finska rågkakor och kanelbullar. Sedan var det dags att ta husbilen till Bilprovningen för årets argusgranskning. Trots att den börjar komma högt upp på bilars ålderstrappa kunde vi med tillfredsställelse konstatera att den klarade nålsögat utan minsta anmärkning. Därför kunde vi också med glatt mod på eftermiddagen ge oss iväg till vårterminens sista målarpass på Club Artis, där det nu endast återstår vårsalongen och terminsavslutningen innan 'sommarlovet'. Gårdagen avrundades till sist med ännu en pluspost då Tre Kronor slog Vitryssland (2 - 1) i ishockey-VM.
Idag har läget varit lite lugnare och efter diverse sysslor på hemmaplan under förmiddagen tog vi en cykeltur till stan för ett besök på biblioteket och, för hustruns del, även ett tandläkarbesök. Detta avlöpte precis lika bra som gårdagens granskning av husbilen. Efter hemkomsten satt vi sedan länge ute i trädgården för att avnjuta försommarsolen, som idag pressat upp tempen till 22 grader i skuggan.

Idag fick jag i förordet till en bok om vetenskap framför mig ett intressant och tankeväckande citat av gamle Sokrates. Det berörde frågan om svårigheten att söka kunskap och sanning. Endast om man söker sådan kunskap som man redan känner, så vet man att den är rätt, hävdade han. I annat fall vet man ju inte vad man söker och därmed inte heller om det är rätt eller fel. Resonemanget ligger till grund för vetenskapens formulering och utveckling av metodik och värderingskriterier, som kräver att en teori måste ha möjlighet att motbevisas (falsifieras) för att kunna accepteras som en sanning.
Utifrån detta går mina tankar till vardagens samhällsdebatt där tro och vetande blandas godtyckligt utan att några protester egentligen hörs. Nästan dagligen kan jag i något av de nyhetsmedier jag följer notera uppgifter eller ståndpunkter som uppenbarligen och bevisligen är felaktiga. Av detta följer att all information jag inte kan kontrollera mot min egen kunskap strängt taget bör anses oriktig tills motsatsen är bevisad (enkel tillämpning av försiktighetsprincipen).
I längden torde ett sådant liv dock komma att kännas otryggt och ansträngande, så istället sätter vi på skygglapparna och kör strutshuvudet i sanden och hoppas att allt ändå på något sätt går vägen. I bondepraktikan formulerades detta med devisen att "man ska icke skåda given häst i munnen". Därmed kan också fräckheten skörda fortsatt framgång med att sko sig på andra bekostnad, till trots mot politikers och debattörers alla sköna ord om jämställdhet och jämlikhet