Vetenskap till människans gagn

De två senaste dagarna har vi haft hyfsat bra vinterväder med hög, klar luft, och har kunnat avverka ett par längre promenader i de norra delarna av staden. Annars har dagarna gått mycket i vetenskapens tecken. Igår vek vi traditionsenligt några timmar åt TVs reportage från årets Nobelprisutdelning och idag besökte jag terminsavslutningen  i Tekniska förening där man fick lyssna till årets högtidstal för Ingenjörsvetenskapsakademin framfört av institutionens VD. I båda fallen fanns det gott om saker att tänka lite extra på när det gäller standardfrågorna i tiden - nämligen framtidens mat- och energiförsörjning, klimatförändring och tillvaratagande av människors inovativa krafter.

Det är både fascinerande och förunderligt att notera hur forskningens rön blir föremål för kommersiella krafters ekonomiska och politiska taktikspel vid dess exploatering. Medan samarbete och koncensus är (åtminstone för det mesta) kungsord inom grundforskningen, gäller närmast motsatsen ju mer man närmar sig skedet med ekonomiska insatser. Förmodligen är detta oundvikligt i en öppen marknad med tanke den ekonomiska riskexponeringen, vars utfall kan betyda skillnaden mellan liv eller död för inblandade företag.
Den springande punkten blir då frågan om detta är ett optimalt sätt att ta tillvara forskningens resultat och om så inte är fallet hur man borde göra istället. Generellt har det visat sig att det i längden alltid är bättre med allians än konfrontation. Å andra sidan visar den ekonomiska forskningen på konkurrensens drivkraften för utvecklingen både hos människor och företag, samtidigt som 'samordning' genom byråkrati demonstrerat motsatsen, Uppenbarligen finns det kvarstående behov av fortsatt forskning kring de optimeringsmodeller som renderade årets nobelpris i ekonomi.