torsdag 12 juli 2012

Det som göras skall är inte gjort...

Det typiska Sverigesommarväder, som vi för tillfället är begåvade med, inspirerar inte direkt till några mer avancerade aktiviteter. Alltså stannar vi här hemma och försöker använda varje ny dag på bästa sätt - carpe fucking diem! Vi sitter mest inomhus vid våra datorer, men försöker komma ut ibland mellan skurarna. Själv har jag ägnat dessa stunder åt trädgårdsskötsel, inklusive gräsklippning, och hustrun har lyckats pricka in ett par promenader i närområdet.
Man tycker mest synd om 'den arbetande befolkningen' som med semester ska 'ladda batterierna' för resten av året, och minns hur sådant sommarväder förr i tiden ibland nästan kunde driva en till djup depression. Som pensionär har man helt andra möjligheter att välja och jag förstår inte varför så många sådana har så mycket att klaga på.

Bättre anledning att klaga har alla de som på olika håll i landet drabbats av den senaste tidens översvämningar. Enligt SMHI har en klart ökande trend av dessa problem kunnat noteras under senare år, beroende dels på ökade nederbördsmängder, dels på mildare vintrar. Tyvärr måste man säga att den senaste tidens nederbördsfördelning över Europa stämmer förfärande väl med de klimatmodeller som FNs klimatpanel följer - blött i norr och hett och torrt i Medelhavsområdet.
Förvisso förstår jag att man inte kan dra långtgående slutsatser av så koncentrerade iakttagelser och brukar dessutom hävda att "det alltid jämnar ut sig i längden". Det går dock inte att värja sig mot tanken på att de förutspådda klimatförändringar vi ska räkna med, kanske trots allt redan börjat visa sig. Tyvärr har dessutom nog 'tåget redan gått' vad gäller våra möjligheter att göra något åt saken.
De minskningar av de globala utsläppen av koldioxid, som Kyotoavtalet föreskrev, har i den bistra verkligheten istället blivit en ungefär lika stor ökning. Nu kan vi med riktigt stort fog ta till det slitna uttrycket om oro för våra barn och barnbarn, som kärnkraftens antagonister brukat rabbla. Nu handlar det inte om lokala olycksrisker, nu handlar det om grundläggande förändringar av livsvillkoren för hela världsbefolkningen.

Inga kommentarer: