På väg mot ett 'coronasamhälle'!?

Vintervädret har nu etablerat sig med minusgrader flera dagar förra veckan. Det snöfall som också kommit är dock rent symboliskt än så länge. Ett något försenat blogginlägg den här gången beror på att jag deltagit i veckans tävling på Wikipedia, som jag vann med sex artiklar på tillsammans över 47 000 tecken. Vår dagliga verksamhet har för övrigt följt mönstret inom gränserna för coronapandemins restriktioner, men en dag slog vi oss loss för en promenad inne stan. Det var första gången på flera veckor.
Våra vandringar har sammantaget varit över genomsnittet den senaste tiden, vilket gjort att vi på vår fiktiva långpromenad igår nådde fram till Karlsborg i Västergötland. Där kan man i normala fall stanna för att umgås i folklivet vid Göta kanal som korsar vägen i norra delen av samhället.

Coronaviruset har nu mer eller mindre behärskat världen i tio månader och något slut på dess makt är än så länge inte synligt. Tvärtom börjar det komma signaler om att detta kommer att bli det normala för lång tid framöver. Det skulle betyda att det samhälle och de traditioner vi varit vana att leva i skulle permanent komma att förändras. Visserligen står fortfarande hoppet till att massvaccinering kan ge en verksam motkraft, men ingen vet om dess varaktighet och säkerhet är tillfyllest. Tecken finns också på att muterade stammar av viruset kan tvinga oss att 'börja om från början'.
Förutom allt mänskligt lidande har de ekonomiska konsekvenserna av pandemin också blivit påtagliga i många länder. Trots detta tvingas vi acceptera de åtgärder som krävs för att hitta former för arbets- och samhällsliv i ett längre perspektiv om det visar sig att viruset inte kan utrotas. Jag tror, som den optimist jag är, att detta kan leda till förbättringar för mänskligheten, även om en del gnissel på vägen blir oundvikligt, men slutet gott allt gott, som man brukar säga.