Vill vi bli blåsta på elen?

I det tilltagande höstmörkret har vi de två senaste dagarna fått en kompensation för sommarens torka. På två dygn har det fallit 40 mm regn och det är med viss förundran som man kan konstatera att det kommit ner 32 000 liter vatten på vår tomt vilket är omkring en halv årsförbrukning i vårt hushåll. Det hade behövts bättre under sommaren.
Vårt vardagsliv går för det mesta i sina invanda spår, men en förnyelse är att vi nu systematiskt förvandlat våra motionspromenader till stavgång. Vem hade trott att man skulle börja räknas till 'de vandrande pinnarna', men det är faktiskt inte så dumt som det låter.
Igår blev det extra mycket konst på programmet med först ett målarpass på klubben och sedan ett medlemsmöte på kvällen, som ägnades åt en visning av den konst som pryder vårt stadshus - en riktigt trevlig och intressant sammankomst.

Något som på senare tid seglat upp som ett centralt ämne i samhällsdebatten är de snabbt ökande ambitionerna om en generell elektrifiering av samhället, och då speciellt transportsektorn, där de allt oftare synliga förändringarna av klimatet är en drivande kraft. Idén med elektriciten som transportmedel för energi är givetvis idealisk och utvecklingsbar, men problematiceras av tankarna om 'förnybar elproduktion' som energikälla. Nackdelarna med slumpmässiga energikällor, som sol och vind, vill dess förspråkare kompensera med mer eller mindre fantasifulla och framför allt kostsamma tekniska lösningar, som redan på förhand kan avfärdas som antingen tekniskt eller ekonomiskt ogenomförbara. Så länge som dessa 'gröna' entusiaster vägrar att bejaka kärnenergin kommer deras drömmar med största sannolikhet fortsätta att förbli bara just drömmar. Det gigantiska experimentet "Energiwende" i Tyskland är på god väg att bekräfta detta. Den massiva utbyggnaden av vindkraften i Sverige har en produktion som motsvara två medelstora kärnreaktorer, men då inte nödvändigtvis när den behövs utan när vädergudarna tycker att det passar. Därmed står det också klart att dessa energikällor aldrig kan bli något annat än ett komplement i energiförsörjningen av ett modert industrisamhälle!