Polis på efterkälken

Vädermässigt har den första veckan i oktober i stort sett varit lik slutet av september med ömsom sol, ömsom lite nederbörd. Det är varmt för årstiden, men igår kunde vi ändå vakna upp till höstens första frostnatt, dock endast strax under nollan. Hustrun hade då varit förutseende och skördat alla sina tomater (ett 70-tal) för eftermognad inomhus. Det är ett imponerande resultat efter sådd på försommaren av en skiva av en kommersiell tomat.
Vår dagliga verksamhet har till största delen följt invanda mönster, men igår gjorde vi en höstutflykt till Avesta och Grytnäs för gravskötsel. Vi kunde då konstatera att höstens spår i naturen var påtagligt tydligare fem mil norrut, där t. ex. björkarna nu helt hade gulnat.

Under de senaste två åren har vi tvingats åse en ständig rapportering om den ökande kriminaliteten i samhället. Att en inte obetydlig del av denna har importerats med den ökande invandringen av främmande kulturer till landet står tydligt och klart. Inte minst syns detta i de 'särskilt utsatta områden' (23 stycken) som identifierats av polisen. I flera av dessa råder maffialiknande klanstrukturer som med egna lagar och våldets makt helt tagit över styrningen av samhället. Den offentliga ordningsmakten har i vissa fall öppet erkänt att man inte längre klarar att fullgöra sin uppgift.
När Rikspolischefen Eliasson i Dagens Ekos lördagsintervju ställdes mot väggen angående situationen i landet ansåg han sig 'vara övertygad om att polisen blivit bättre på att utreda brott'. Samtidigt kommer det uttalanden inne från hans egen organisation om att det funnit order om att prioritera lättutredda brott för att 'förbättra statistiken'. Att något sådant funnits förnekas självfallet av Eliasson, som istället menar att trafikbrott och narkotikabrott tidigare haft för liten uppmärksamhet i polisarbetet.
Det må vara som det kan med den saken, men faktum är att samtidigt med ökande grov kriminalitet har polismakten idag svårigheter med att upprätthålla sin personalstyrka då nyrekryteringen sviktar och många anställda slutar p. g. a. dåliga arbetsförhållanden inom kåren. Att den dåligt genomtänkta omorganisationen har en avsevärd del i det senare är allmänt bevittnat. Den utveckling som nu är uppenbar för alla, utom möjligen Eliasson, kan bli farlig för landet om den inte med det snaraste stävjas. För detta krävs, förutom en ordentlig översyn av polisens interna arbete, att ansvariga politiska instanser ger polisen de verktyg som krävs för detta. Den aningslöshet och naivitet som präglat ledande nivåer i denna del av samhället kan inte accepteras när kriminella strukturer är på väg att sätta normerna i samhället!