Livsfarlig penningpolitik

Nu verkar det som att vårens förposter på allvar börjar få grepp om utemiljön med utetemperatur kring 8 - 10 grader igår och i förrgår, men något lägre idag. Det har också gjort att dagsmejan tärt ordentligt på den onödigt myckna snön. Men den gjorde i sin tur att snön rasade ner från taket framför våra garageportar och skapade rikligt med motion med att flytta undan blytung blötsnö.
Parallellt med detta har vi lagt tid på att skaffa en ny dator som ersättare för hustruns alltmer ansträngda gamle trotjänare (drygt åtta år gammal med Windows XP operativsystem). Nu blir det istället en Lenovo LE90, som får bli grovarbetare i bl a släktforskningen. Det ger också en del spännande operationer med överflyttning och installation av data och program.
Idag började jag dagen med ett besök på sjukhuset för provtagning kopplad till en hälsoenkät i ett långsiktigt forskningsprojekt om 'åldringars' hälsotillstånd i landet. Jag tror att jag klarade mig utan anmärkning, men fick veta att jag krympt 1,5 cm på längden sedan förra mätningen för tio år sedan. På eftermiddagen tog vi sedan en tur till Köping för att vidga våra horisonter en aning och inta vår fredagslunch på gamla Hantverksgården - ett riktigt trevligt ställe med utmärkt mat.

Gårdagens sensationella steg i den svenska ekonomiska politiken togs av riksbankschefen när han meddelade att den nationella styrräntan sänks till - 0,1 procent. Detta har aldrig tidigare inträffat i Sverige, men i dagsläget gäller samma sak i både Danmark och Schweiz. Ledande ekonomer är högst oeniga om förnuftet med negativ ränta. En säger att åtgärden "i bästa fall kan bli meningslös" och , anser att risken för effekter rakt motsatt de avsedda är stor. Flera av experterna hävdar också att inflation har tjänat ut som förutsättning för tillväxt, vilket egentligen är självklart eftersom den bara blåser in luft i plånboken. Bekymret är istället hur vi ska bära oss åt för kunna klara att vidmakthålla vår materiella levnadsstandard, finansiera människornas förväntningar på välfärdssystemen och samtidigt som exportland klara kampen mot snabbt expanderande lågkostnadsländer. Med de penningpolitiska åtgärder som riksbanken nu bedriver i en ekonomi, som trots allt hör till de mer stabila i Europa, är risken stor för en finansbubbla av allt större format om det inte går att få bukt med de skenande bostadspriserna betalda av överbelånade boende. Bortser man från elektroniksektorn, det sjunkande oljepriset och de snart obefintliga låneräntorna så är inflationen i Sverige inte för låg och när pendeln sedan slår över åt andra hållet kommer en hemlagad bank- och finanskris som ett brev på posten!