Om religionens frihet

Veckohelgen har bjudit på fortsatt härligt vårväder, även om vindstyrkan i någon mån påminner om min ungdomstid i Skåne. I vilket fall som helst har vi tagit långpromenader båda dagarna och på ömse sidor om staden ute i Mälarlandet. Idag vandrade vi ute vid Asköviken och fick förutom en del gäss av olika slag också se årets första tofsvipor. På ett annat fält hade det samlats ett 50-tal dovhjortar, oklart varifrån. Igår gick vi längs Hässlösundet mot Geddeholm där vi på ett fält med höstvete kunde räkna till ca 200 betande gäss. Våren är här på allvar vilket också syns på termometern som idag lyckades ta sig upp till 14 grader på eftermiddagen.
På hemvägen igår passade vi också på att besöka en utställning som en av våra 'konstnärskollegor' på Club Artis har denna månad. Den var kanske inte så märkvärdig, men varje tillfälle som ges för klubben att offentliggöra verksamheten är välkommet, och även denna hängning är ju ett sådant tillfälle.

Behov av att visa upp sig har uppenbarligen också pastor Ekman, grundare av sekten Livets ord här i Sverige, när han idag under en 'gudstjänst' berättade att han lämnar sin församling för att istället bli katolik. Både han och hans hustru berättar i en intervju om hur de i en "långsam process av utveckling från att ha lärt sig nya saker till att uppskatta det de upptäckt" nu ska närma sig och även lära av sina trossyskon. Den förklaring han lämnar till sina församlingsmedlemmar är att hans övertygelse med tiden har breddats och fördjupats och till sist utmynnat i slutsatsen att de 'under Herrens ledning' ska förenas med den Katolska kyrkan. Samtidigt hade han uppfattat, som ett Herrens ord, att "uppdraget är slutfört, men vänskapen består".  Han ber nu också i en debattartikel om ursäkt för "lidande och sår" som människor tillfogats genom kontakter med Livets ord. Församlingen ska imorgon hålla krismöte för de chockerade medlemmarna.
För oss som är icke utövande kristna och i första hand ser kristendomen som en moralkodex är Ekmans utspel höjden av hyckleri. Han slutade som 'förstepastor' i församlingen för ett år sedan och andra driver idag affärerna vidare sedan han pensionerat sig. Livets ord har genom åren kritiserats för extrema evangelisationsformer, auktoritär styrning och obarmhärtig syn på sjukdom och fattigdom. Man har också genom åren tillskansat sig avsevärda inkomster genom saftiga avgifter på 'undervisning' och andra aktiviteter, till en grad som i det närmaste ruinerat många församlingsmedlemmar. För dem är det förmodligen en klen tröst att deras 'själasörjare' ber om ursäkt. Visserligen har vi full religionsfrihet i vårt land,  men Jesus sade redan för 2 000 år sedan: När skalkar locka, så följ inte! Här har vi nu ett bra bevis på hans framsynthet!