I maktens centrum

Igår använde vi dagen till en utflykt till Avesta för att sköta om och höstpryda mina svärföräldrars grav. Efter det spisade vi lunch på Vägkrogen alldeles bredvid den jättelika Dalahästen vid riksvägen och sedan blev det en del shoping i grannskapet.
Efter höstens första frostnatt kunde vi idag njuta av strålande sol från en molnfri himmel. Dessvärre fanns det dock väntande göromål som pockade på uppmärksamhet. Bland annat stod gräsklippning på programmet - förhoppningsvis för sista gången denna höst. Men först gjorde vi ett besök hos yngsta dottern för att med råd och dåd bidra till återuppbyggnaden av deras altan efter uppgrävning för omläggning av grunddräneringen. Efter det hann vi också med en långpromenad i höstsolen på landet väster om stan.

Svenska nyhetsmedier ser nu till att ingen ska kunna undgå det förestående presidentvalet i USA. På insändarsidorna finns då och då inlägg som antyder att en något mer begränsda bevakning skulle uppskattas. Visst kan det tyckas att saken främst är en angelägenhet för de amerikanska väljarna, men det går inte att bortse från vad valutgången kan ställa till med i resten av världen. Även om USA nu har fått mera jämnbördiga konkurrenter om världsherraväldet, så handlar det fortfarande om världens största ekonomi och innebörden av dess politik och beslut kan lätt få betydelse för stora delar av världen.
Den nu sittande presidenten har haft en tuff uppgift med att försöka lindra konsekvenserna av den tidigares svaga insatser. Det var han som drog in landet i två krig i Asien med kostnader till astronomiska belopp, som ännu dränerar landets ekonomi. Det var också han som tillät spekulativa affären med subprimelån och skräpobligationer som likt ett pyramidspel till sist satte hela världsekonomin i brand. Han var också den som, med oljeintressen i familjen, satte käppar i hjulet för de gryende försöken att minska fossilbränsleanvändningen för att bromsa en klimatförändring som på sikt kan vara förödande för livet på jorden.
Det är ingen avundsvärd uppgift att ta itu med och fortfarande är det en bit kvar innan man är tillbaka på ruta ett där det började. Den republikanske utmanaren om presidentposten är ett oskrivet blad i flera av dessa avseenden och riskerna är fortfarande påtagliga för att USA genom felaktiga beslut definitivt 'kör i diket'. Kanske bör den amerikanske väljaren tänka på att man vet vad man har, men inte vad man får!