Skarpt läge

Nu har väderleken antagit en tydlig karaktär av aprilväder med lite regn, lite sol men övervägande mulet, men dessbättre ingen snö. Jag har fortsatt att pyssla med olika saker i trädgården - som att klippa sönder allt bortklippt ris till lämpligt format för komposten och ta bort en del buskar som klart passerat bäst före-datum. Under tiden har hustrun fortsatt storstädningen i skåp och lådor och har nu kommit till köket. Det är fortfarande förunderligt att se hur många onödiga ägodelar, som kan gömma sig i huset. Det är snart dags för en ny tur till återbruket.
Igår blev det soligt en stund på eftermiddagen och då passade vi på att ta en promenad i närområdet.

Idag inleder svenska Flygvapnet sin insats i skarpt läge när en grupp Jas 39 Gripen ska börja sioperera i den NATO-ledda FN-styrkan som ska skydda Libyens civilbefolkning från att oskyldigt drabbas av det pågående inbördeskriget. Situationen får ses som historisk eftersom det är ganska precis 50 år sedan man sist agerade "på riktigt", när svenskar med Flygande tunnan deltog i strid i dåvarande Belgiska Kongo.
Idag har också det sista Herculesplanet med utrustning kommit till Sigonella-basen, precis vid vulkanen Etnas fot på östra Sicilien. Det är ett specialbyggt C130T Hercules som kommer att användas för att tanka Gripen-planen i luften. Samtidigt med det specialbyggda planet ansluter också de sista 18 svenskarna till förbandet på plats. Totalt kommer ett 130 tal svenskar ingå i Libyeninsatsen. Tio av dem är Jas 39 Gripen-piloter som väntas göra sina första flygningar i morgon och någon dag senare göra operationer in över Libyens territorium.
Förbandet som nu är på Sicilien har under flera år vetat att det var deras tur att stå i beredskap och har därför fått den tilldelning av flygtid och resurser de ansett behöva för att vara väl beredda för uppdraget. Trots detta får man anta att Nordafrikas öken med luftvärnskanoner och robotbatterier inte är riktigt detsamma som trakterna hemma kring Kallinge i Blekinge. Mitt i all bedrövelsen kan det ju ändå vara ett plus att få veta vad svenskt stridsflyg, såväl materiellt som personellt, klarar av när det verkligen gäller.