Nobelpriser på rad

Ytterligare två dagar har gått där vädret inte stimulerat till någon utomhusaktivitet - igår blåst av nästan skånsk karaktär och idag regn hela dagen. Igår tog vi ändå mod till oss att göra en kort promenad till stormarknaden. Istället har jag fortsatt med källarstädningen och har naturligtvis hittat föremål som jag inte längre visste att jag ägde. Den här gången har jag ändå bestämt mig för att förtränga nostalgin och se till att bli av med en del saker, som i några fall härstammar ända från 1960-talet. Min första skrivmaskin får ändå stanna kvar och vänta på en plats i museet.
Under tiden har hustrun haft stortvätt och strykning på programmet. Även på textilsidan har vi lyckats att befria oss från en del ålderstigna saker.

I dessa dagar är det aviseringen av årets nobelpristagare som tar plats i nyhetsflödet. Ett lite märkligt sammanträffande är att både fysikpriset och kemipriset har sin utgångspunkt i grundämnet kol. Fysikerna får för framställningen av grafen och kemisterna för framtagning av metoder för att katalytiskt kunna bygga allt mer komplicerade organiska molekyler, något som kan bli till stor hjälp i utvecklingen av t ex nya mediciner. Grafen, å sin sida, pekar åt rakt motsatt håll, när man kan framställa material med endast en atoms tjocklek - något som man anser sig kunna kalla för tvådimensionella material.
Idag kungjordes så litteraturpriset, som i år ges till Mario Vargas Llosa från Peru, en författare, som enligt hustrun, och till min överraskning, finns med i vår boksamling sedan 1980-talet. För mig, som näst intill skönlitterär analfabet, är han en i raden av författare, men inte för den vänstervridna skaran av litteraturkritiker, som t ex uttryckt sig med orden "Vargas Llosa hade redan under åttiotalet gjort sig känd som nyliberal debattör, och årets Nobelpris kan onekligen lätt framstå som ett obehagligt sammanträffande i relation till det Sverige som nu avtecknar sig framför oss efter valet i september. Ett Sverige där den nyliberala retoriken framstår som allt mer rumsren, där verkliga ideologiska spörsmål oupphörligt blandas bort och döljs bakom allt mer medieskickliga retoriska vändningar i en högerpolitisk argumentationsteknik."
Det är märkligt att en människa inte skulle kunna vara värd Nobels pris i litteratur om han inte lever upp till de socialistiska eller feministiska kritikernas värderingar. Var är konstnärsskapet i en socialistisk natur? Liberalismen har både äldre och starkare rötter i mänskligheten historia.