Det osynligt omöjliga

Under ytterligare två dagar har vi lyckats klara oss undan snöfall - i Götaland och ostligaste Svealand har det varit kaos i trafiken på många håll. Igår åkte vi därför ut och gick en långpromenad i Skultunatrakten. Idag styrde jag kosan åt samma håll, men bara till Åkesta. Där hade vi på förmiddagen en ceremoni med invigning av VARFs båda nya teleskop i närvaro av massmedia och våra sponsorer och några personer från andra föreningar.
På eftermiddagen fortsatte så VARFs "Stora astronomidag" med medlemsmöte, följt av Svenska Astronomiska Sällskapets höstmöte som i år förlagts hit till Västerås. Detta innehöll bland annat ett föredrag om "Supermassiva svarta hål i galaxernas centrum" av fil dr Josefin Larsson.

Helt osökt måste jag då skriva ned några funderingar kring fenomenet "svarta hål". Kommer vi någonsin med våra sinnen att förstå hur det går till att stjärnor - i vissa fall flera miljoner av vår sols storlek - kan sugas in och komprimeras till något som i teorin är endast en punkt, en singularitet. Därav följer att denna "himlakropp", som egentligen inte har någon utsträckning i rummet, ändå har en gravitation motsvarande all den materia som sugits in och har en densitet som går mot oändligheten. Den materia, i form av stjärnor eller gasmoln, som byggt upp det svarta hålet, har på ett outgrundligt sätt inte längre behov av något utrymme att vistas i. Mitt försök att få en förklaring av föredragshållaren fick det upplysande svaret, att det får vi med största sannolikhet aldrig veta. Det är heller inte så konstigt eftersom den höga gravitationen omöjliggör att något kan ta sig ut från det svarta hålet - inte en ljus. Jag nöjer mig dock inte med detta och tills vidare är min högst lekmannamässiga hypotes att någonstans på vägen förvandlas materian till energi enligt Einsteins välkända formel Energi=massa x ljushastigheten i kvadrat. Detta skulle också kunna vara förklaringen till att vissa av de supermassiva svarta hålen ger en kraftigare utstrålning än resten av hela den galax där den befinner sig. Men samtidigt återstår att förklara hur så mycket strålning kan finnas när inget kan ta sig ut från det svarta hålet!? Den som lever får se!