Konstig konst

Under veckohelgen har vi på bästa sätt försökt utnyttja det fortsatt vackra höstvädret - kyliga nätter ger klar och härlig luft. Igår tog vi bilen med en tur till Sala, där vi vandrade runt och "tittade på stan", för att sedan fortsätta hemåt genom länets östligaste delar.
Idag blev det trädgårdsarbete på förmiddagen, då jag klippte gräset för sista gången den här säsongen. På eftermiddagen åkte vi in till centrum i vår egen stad och besökte biblioteket. Vi hade också bestämt att för första gången besöka stadens nya, kombinerade konst- och länsmuseum. De nya lokalerna, som finns i gamla ASEAs Mimerverkstäder, är rymliga och fräscha, och Länsmuseet visade många intressanta saker, med tonvikt på 1900-talets historia kring ASEA och Västerås. Den pågående utställningen på konstmuseet imponerade däremot inte - var finns Västerås verkliga konstskatter? Jämförelsen med det fantastiskt fina museum som Eskilstuna skapat i gamla verkstadslokaler förpassar Västerås långt bak i kön.

Ett exempel på denna moderna "konst", som man inte begriper, var en centralt placerad, meterhög stapel av gipsskivor - en företeelse, som jag för övrigt sett många av på ByggMax. För säkerthets skull hade man på golvet framför stapeln satt texten "Var vänlig rör ej konstverket". Man kan undra om detta skett i syfte att förtydliga "konstverkets" finess.
Förutom en nödtvunget hopkommen utställningshörna med porträttmålningar av Elsa Celsing, så var resten av det visade materialet klart adresserat till redan frälsta kultursnobbar. Någon ny procelyt till följd av detta blev varken jag själv eller hustrun.
Till saken hör att museeledningen tidigare klagat över bristen på utrymme till att förvara alla sina förnämliga samlingar. Då kan man ju tycka att ett sätt att lösa det problemet vore att hänga upp dem på det nya museets rymliga väggar till allmänhetens beskådande. Men för detta krävs det kanske byte till en mindre progressiv museechef.