När maffian knackar på dörren

Kung Bore har fortsatt att hålla ett hårt grepp om vår del av landet. Dagstemperaturen har hållit sig mellan 5 och 10 minusgrader och antalet soltimmar under förra veckan var på sin höjd ett 10-tal. Vi har dock sluppit undan blåsten som plågat andra delar av landet och nederbörden har varit mycket sparsam. Det rådande väderläget har fortsatt att något begränsa våra motionspromenader, men livet har för övrigt rullat på som vanligt utan några nämnvärda avvikelser.

Ute i världen har de pågående konflikterna fortsatt utan några synbara lösningar. De förhandlingar som påstås pågå verkar mest vara spel för galleriet och återkommande utspel från Donald Trump i olika avseende bidrar inte någon klarhet i utvecklingen.
Därför tänker jag istället ägna de här raderna åt en insikt jag fått genom läsning av boken Klanerna. Den beskriver på ett mycket påtagligt sätt allvaret i den organiserade brottslighetens utveckling. Det som i mediarapportering och allmän debatt förenklat benämns 'gängbrottslighet' är i själva verket ett symptom på utfallet av det maffialiknande system, som byggts upp av ett dussintal familjeklaner vilka, ofta i konflikt med varandra, styr den illegala ekonomin. Här ingår drog- och vapensmuggling, människohandel, prostitution, 'beskyddarverksamhet', bedrägeri av olika slag, penningtvätt etc.
I en avancerad organisation bygger man ett parallellsamhälle med egna lagar, domare och rättsskipning, som leds av toppfigurer bosatta utomlands och oftast oåtkomliga för den svenska rättvisan. Den omfattande ekonomin i mångmiljardskala hanteras genom användning av kontanter och kryptovalutor, som även de är svåra att rannsaka. Regimen i denna svarta ekonomi är stenhård och har skapat en tystnadskultur som grund för dess expanderande existens. Genom att dessutom infiltrera samhällets myndigheter och politiska system bygger klanerna en fast grund för den ljusskygga hanteringen. Genom mutor kombinerade med hot om vedergällning binder man till sig de nyckelpersoner  man behöver. Väl där, är ett försök till avhopp ofta förknippat med livsfara enligt de hederskodex som verksamheten bygger på.
Mina intryck av boken är en svag känsla av hopplöshet, men också en starkare reaktion på att svenska beslutsfattare inom politiken och berörda myndigheter kunnat låta det gå så här långt. Regeringen försöker nu skärpa verktygen för att komma till rätta med problemen, men det går i demokratisk ordning långsamt och risken för att det redan är för sent är inte försumbar. Allmänheten måste på ett helt nytt sätt mobiliseras för att vi ska kunna upprätthålla det rättssäkerhet och trygghet i samhället som vi förtjänar.