Den leende framtiden!?

Nu har det gått en vecka med kallare, men i det närmaste nederbördsfritt, väder. Högtrycksläget har dock också medfört total brist på solsken vilket är tråkigt, speciellt vid den här årstiden. Vädret har heller inte direkt inbjudit till utomhusaktiviteter och statistiken för våra motionspromenader ser än så länge ganska dålig ut för den här månaden.
För några dagar sedan fick vi en liten tankeställare med en leverans av varor som vi inhandlat från Kina. För att få tag i nya armband till våra motionsklockor, krävdes att vi gjorde ett inköp för minst 280 kr även om armbanden kostade bara en fjärdedel. Vi hade följaktligen lagt in ett antal saker som vi tyckte vi hade användning för och fick en leverans av varor med överraskande bra kvalitet. Det starkaste intrycket fick jag emellertid när jag gjorde ett överslag av vad motsvarande inköp skulle kosta i svensk handel och fann att det sannolikt skulle landa på minst det tredubbla beloppet. Detta tycker jag är ett bra belysande exempel på vilka utmaningar vi har att möta generellt i Europas framtida konkurrens med Ostasien.

När det gäller massmedias rapportering om världens elände, så råder i stort sett status quo. Det som möjligen kan vara  avvikelse är att Donald Trump nu tydligt deklarerat att USA inte kommer att använda vapenmakt för att överta Grönland utan inriktar sig på förhandlingar (åtminstone för tillfället?). För det andra har de fortsatta protesterna mot regimen i Iran fortsatt, nu med skoningslösa motmedel från säkerhetsgardets sida. Enligt vissa uppgifter har hittills över 30 000 människor dödats, antingen genom gatustrider eller genom regimens avrättningar. Situationen är fullkomligt bisarr och obegriplig.

Jag tänkte istället reflektera över det kulturella fenomen som kallas Generation Z. I denna ingår de som är födda mellan åren 1997 och 2012. De karakteriseras av sin relation till den digitala tekniken, är ständigt uppkopplade och betraktar mobilen närmast som en kroppsdel. Deras kontakt med omvärlden går till övervägande del genom Instagram och Youtube, Snapchat och Tiktok.
Generationens etiska och moraliska värderingar skiljer sig så till vida att man på ett nytt sätt vill framhålla sin egen rätt till frihet och livskvalitet, något som visat sig börjat skapa problem för generationens inträde på arbetsmarknaden. Man accepterar kanske inte det som en självklarhet att arbetsgivaren är den som anger arbetets innehåll utan har synpunkter på vad man vill göra eller inte göra. En mera anarkistisk inställning till livet rent allmänt underlättar heller inte deras anpassning i samhället.
För egen del hoppas jag att dessa unga människor så småningom kan hitta in i sina roller som goda samhällsmedborgare som bidrar till allas försörjning. Än kan de inte ersättas med AI-baserade datorer eller robotar.