Personskydd ifrågasatt

Under föregående vecka har vintern etablerat sig på allvar på våra breddgrader med så pass mycket snö att röjning behövts vid ett par tillfällen. Temperaturen har också, med undantag för en dag, legat stadigt under nollan. Trots detta har vi lyckats hålla uppe tempot i våra motionsaktiviteter och på vår nystartade fiktiva långpromenad till Funäsdalen hade vi igår nått fram till Ramnäs.
Förutom våra vanliga vardagsrutiner har vi sedan några dagar också på gång en mera ovanlig, nygammal sysselsättning. Det handlar om ett pussel, som vi fått i julklapp av yngsta dotterns familj, med motivbild bestående av deras och våra egna porträttbilder. Det har visat sig vara en riktigt krävande uppgift att få ihop och efter flera timmars insats har vi ännu inte ens kommit halvvägs med uppgiften, men det är ändå spännande att se hur allas ansikten tar form av alla fragment som tillfogas.

På den inrikespolitiska arenan har med kvällstidningarnas hjälp lagts en ny 'skandal' i dagen, när det avslöjats att landets statsminister anlitat en städfirman med en utrikesfödd städerska, som saknar uppehållstillstånd i Sverige och är efterlyst för utvisning. Den omedelbara och självklara reaktionen på denna nyhet blev ett kraftigt ifrågasättande av kvaliteten på Säpos tillsyn av personer klassade som skyddsobjekt. Kommentarerna från statsministern, Säpo och den berörda städfirman har tillsammantaget inte direkt ökat förtroende för säkerhetstjänsten då samtliga pekar på någon annan vad gäller ansvarsfrågan och riskbedömningen.
Förutom allvaret i situationen som sådan ser jag det hela som ännu ett exempel på hur den svenska byråkratin håller på att falla samman genom slapphet, nonchalans och korruption. Så gott som dagligen nås vi av nya fall av tillkortakommanden som solkar bilden av Sverige som ett välfärdsland och som ofta drabbar enskilda människor. Grunden för denna otillfredsställande utveckling är givetvis komplex, men de senaste årtiondenas tydliga tendens till en allt större likgiltighet bland människor grundad i en utbredd kravlöshet i skolundervisningen går inte att bortse ifrån. Vad gäller den offentliga förvaltningen måste detta omgående mötas med skärpta rekryteringsrutiner och ett omedelbart återinförande av det tjänstemannaansvar som gjorde det möjligt att ställa nonchalanta individer till svars för sina dåligt genomtänkta åtgärder eller kostsamma fadäser. Den väg vi nu rör oss på leder åt fel håll!