Under föregående vecka har sommaren slagit till med skoningslös värme - de senaste dagarna har utetemperaturen legat på 25 - 27 grader i skuggan och inomhus någon grad högre. Visst har vi längtat efter solen, men lagom är som vanligt bäst vilket än en gång bekräftats. Trots detta går livet vidare och vi fortsätter våra motionspromenader om än i något förminskad skala. Idag blev den för min del extra begränsad eftersom jag varit upptagen med ett styrelsemöte i vår målarklubb. Den har drabbats av ekonomiska problem till följd av coronapandemins restriktioner och nu måste man försöka att hitta en lösning för att kunna bedriva fortsatt verksamhet. För vår egen del gjorde vi på torsdagen ett avbrott i vardagsrutinen med en tur med husbilen till Ludvika - det är alltid trevligt med lite vidgade vyer. En ännu trevligare händelse var en träff med yngsta dottern och hennes make för att på deras uteplats fira svenska flaggans dag.
Vår fiktiva långpromenad har givetvis också påverkats av hettan, men igår kom vi i alla fall fram till Bräkne-Hoby nordväst om Ronneby.
När det gäller coronapandemins globala härjningar, kan nu, mycket tack vare vaccineringskampanjer, skönjas början till en återgång till ett normalt liv, vilket inte nödvändigtvis betyder samma sak som tiden före pandemin. De hittills globalt rapporterade konsekvenserna av eländet är ca 175 miljoner smittfall varav omkring 3,75 miljoner lett till dödsfall. För svensk del är motsvarande tal 1 078 000 smittade och 14 485 döda.
Nu hoppas alla att vaccin och sommarvärme ska klara av att bromsa smittspridningen, men det förutsätter förstås att vi alla orkar fortsätta den försiktighet som fortfarande kommer att behövas under lång tid. För det sociala välbefinnandet och de ekonomiska flödena i samhället borde det nu ändå finnas förutsättningar för påtagliga förbättringar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar