Kultur i moll

Vårvädret har äntligen lyckats stå emot kung Bores allt mer tynande attacker och vi har kunnat avnjuta ännu ett par soliga dagar. Det ordinarie vårarbetet i trädgården är äntligen klart och vi avslutade idag med att ta bort våra gamla rododendronbuskar som mått allt sämre efter förra sommarens grävning för fjärrvärmeledningen. I förrgår fick hustrun äntligen komma till ortopeden på sjukhuset för behandling av sina ryggbesvär och nu hoppas vi att det ska bli bättring. På kvällen samma dag var jag på medlemsmöte i konstklubben där vi fick våra verk till vårsalongen bedömda av en bildlärare. Våra två bidrag klarade sig bra inför hennes kritiska blick och det känns ju alltid lite stimulerande. Idag slog vi oss lösa en stund och åkte på en liten utflykt till fågelområdet vid Ängsö. Där fick vi bland mycket annat se ett par häckande tranor, som börjat ruva sina ägg, samt en kärrhök och två havsörnar.

Veckans facit på kultursidan har mest gått i moll-tonart. Meddelandet om att Tim "Avichii" Bergling i fredags hittats död i ett hotellrum i Muskat i Oman slog ner som en bomb och drog en sorgens slöja över hans miljontals fans. Enligt polisens utredning finns ingen brottsmisstanke bakom dödsfallet, men spekulationer om att han själv hjälpt sig bort från vår värld har förekommit. Men det har tidigare varit känt att han haft hälsoproblem och känt sig utarbetad och även yngre människor kan duka under av helt naturliga skäl.
Dukat under har så när även Svenska Akademin gjort efter att den bråkiga turbulensen har fortsatt. Nu finns det medlemmar i Nobelkommittén och Akademin som anser att årets Nobelpris i litteratur varken kan eller bör delas ut i år. Det skulle i så fall vara första gången sedan krigsåret 1943. Med tanke på Akademins just nu gravt misskrediterade situation, aviserade regelförändringar  och Nobelprisets betydelse som en nationell symbol för Sverige vore det kanske bästa sättet att skaffa tid för att återupprätta församlingens förtroende och status!