Rättvis behandling?!

Gårdagen var full av aktiviteter och vi började dagens med en promenad i närområdet, även om värderleken fortfarande var lite grinig. Efter lunch blev det en biltur till Nykvarn, där vi besökte trevliga utställningar på båda gallerierna - den ena för övrigt utställd av en av hustruns bekanta. På hemvägen blev det ett besök på stormarknaden för lite veckoinköp. Slutligen var vi på ett besök hos yngsta dotterns familj för en stunds trevlig samvaro på kvällen.
Idag var det åter dags för ett pass på målarklubben och när vi då ändå var i city gjorde jag ett besök på biblioteket med hustrun hämtade sitt nya pass hos polisen.

När man ändå är inne på ämnet 'polisen' kan jag inte låta bli att fundera över ordningsmaktens arbetsvillkor. Dessa är många gånger fyllda av trevliga kontakter med allmänheten, men säkert också tillräckligt många, tillräckligt obehagliga sådana. Idag kunde man i bladet läsa om ett exempel på hur vardagen kan se ut för en konstapel.
Under förhör med 33-årig kvinna, häktad för flera fall av grov stöld, ska förhörsledare, enligt henne, ha vridit om hennes öra "så att örat blev rött och gjorde ont i ett dygn", medan polisen säger: jag har inte ryckt, jag har inte klämt, jag har inte slitit och förnekar brott. Nu blir han ändå åtalad för ofredande alternativt tjänstefel. Det är inte utan att man hoppas på ett frikännande för hans del. Daltandet med buset är ändå tillräckligt utbrett, utan att polismän eller -kvinnor dessutom ska behöva stå till svars för allsköns påståenden från diverse förbrytare!