Kyrkan en stat i staten

Idag ser det ut som att det ständiga solskenet håller på att svika oss, men det är förstås redan höst och inget annat att räkna med. I konsekvens med detta har vi nu avrustat husbilen för denna säsong och efter rengöring ska den flyttas till en trygg vinterförvaring.
Igår var vi mest här hemmavid med undantag för att jag under några timmar var delaktig i en inventering av tillgångarna hos astronomiföreningen där jag är revisor. Denna verksamhet som under ett par årtionden endast var en angelägenhet för några få amatörastronomer har nu utvecklats till en institution med kvalificerade vetenskaplig utrustning och status av turistattraktion - naturligvis en trevlig utveckling men samtidigt alltmer ansvarskrävande.
Idag använde vi istället ett par timmar för en promenad till vår församlingsgård för att göra vår plikt i årets kyrkoval. Det var överraskande många röstande där!

I 'valdebatten' inför detta val är i själva verket det låga valdeltagandet den mest behandlade frågeställningen. Med 10 á 15 procent medverkan av den röstberättigade och krympande medlemsskaran kan det finnas skäl att ifrågasätta valprocessens demokratiska värde, och då inte minst p g a de kostnader som den medför. För dessa pengar skulle kyrkan kunna göra stora insatser i sin diakoniska verksamhet.
Sett mot bakgrunden av att kyrkans uppgifter fördelar sig dels på kristen religiös utövning, dels på förvaltning av en jordisk förmögenhet av ganska ansenliga mått så kan man fråga sig om den nuvarande organisationen är den rätta. Sedan Svenska kyrkan upphörde att vara en statlig angelägenhet och på något sätt blev en egen stat i staten, har de politiska partiernas intresse för valet mer eller mindre upphört och kandidaterna att rösta på hör främst hemma bland den religiöst inriktade delen av befolkningen. Med detta följer risk för kyrkans ekonomiska ledning läggs i händerna på personer med helt andra bevekelsegrunder än optimal ekonomisk styrning.
Därför borde det nu vara dags att överväga en organisation där präster och diakoner tar hand om den religiösa och sociala verksamheten medan förvaltningen av kyrkans ekonomiska tillgångar överlåts åt professionellt tillsatta tjänstemän med rätt utbildning för att kunna uppnå en bättre avkastning på det ägda kapitalet.