Oroligt väder

Nu har "fruntimmersveckan", något försenad, uppfyllt sin tradition att skänka vatten till marken och vi har fått nästan 40 mm regn på två dagar. Det är bra, men det finns säkert plats till lika mycket till för att återställa vattenbalansen. Förutom att vi idag for till stan för ett besök på biblioteket, har det varit två innesittardagar. Hustrun har bakat kakor och själv har jag mest sysselsatt mig med digital bearbetning av upplagrade bilder - det har hunnit att bli ett hundratal hittills i sommar.

Den senaste tidens extrema väderförhållanden på olika håll i världen har nog överraskat många människor och kan i sämsta fall vara ett smakprov på det som den smygande klimatförändringen kan leda till. Det kan tyckas småskuret att sitta här och gnöla om mera regn när man ser hur det just nu ser ut i Sydostasien. Minst 175 personer har omkommit i översvämningar i södra Kina under den senaste veckan och ungefär tvåhundra saknas. Störtregnet har fått floder och åar att svämma över och gjort vägar oframkomliga. Jordskred har förstört järnvägar och elledningar, och flera områden är så gott som isolerade, och för bara några månader sedan led samma områden av den värsta torkan på hundra år.
Å andra sidan har, samtidigt som världen upplever sitt varmaste halvår sedan mätningarna började på 1800-talet, en köldknäpp kostat nio människoliv i Argentina. Temperatur neråt 30 minusgrader är något helt nytt för dessa breddgrader.
Om detta är reella följder av en pågående klimatförändring har vi inte annat att göra än att gilla läget och på bästa sätt göra de anpassningar som krävs i samhället. En ändring av trenden är något som kräver många årtionden att åstadkomma, om det överhuvudtaget alls är möjligt. Därför kan det vara en god idé att läsa Stefan Fölsters bok "Farväl till världsundergången" och bereda sig på livet i en ny värld samtidigt som vi efter bästa förmåga försöker vrida klockan tillbaka.