I Sveriges vackra skärgård

Dagarna går och två av dem, igår och i förrgår, tog vi husbilen för en tur till Nyköping och Sörmlandskusten - en tradition sedan tiden vi bodde där på 1960-talet. I år hade vi riktigt högsommarväder och vi tillbringade en hel del tid i det vackra naturskyddsområdet kring Stendörren i skärgården innanför Studsvik. Förutom att ligga på klipporna och njuta av solgasset, var det stora nöjet att följa trafiken av fritidsbåtar i farleden genom de trånga gatten mellan kobbarna. Vi passade också på att äta en lunch i det som nu är Horsviks värdshus och som var personalmatsal på den tiden jag jobbade i Studsvik. Det finns för övrigt inte mycket kvar av den forskningsstation som en gång var centralpunkt för kärnkraftens etablering i Sverige.
Vi övernattade på naturcampen vid Horns båtvarv och under några timmar passade vi också på att promenera i Nyköping och besöka gamla kända platser. Vi fick också se hur man håller på med en arkeologisk utgrävning av medeltidsmiljö i stadens centrala del.

Det ger ett slående intryck att se det flödande semesterliv som just nu pågår, inte minst på skärgårdskusten både söderut och norrut från Stockholm. Det finns inte ett spår att upptäcka av den djupa ekonomiska kris som landet håller på att ta sig ur. Inte minst frapperande var raden av fritidsbåtar i prisklasser från en miljon och säkert uppåt fem á sex miljoner per styck - ibland tre, fyra stycken i taget. Men detta ska väl ses som ett friskhetstecken - att människor konsumerar. Det är ju själva grunden för att en marknadsekonomi ska fungera, och som det ser ut så är det snart full fart igen.
Just nu kom ett meddelande att vårt "medaljhopp" Christian Olsson, tvingas avstå från att delta i friidrotts-EM på grund av hälskada. Där är det med andra ord inte full fart och själv tycker jag att Christian ser ut att ha passerat "bäst före-datum". Visserligen är han fortfarande bland de bästa i världen, men vad hjälper det när han inte kan hoppa!