Prisad tyska

Två dagar till har gått och nu är vi plötsligt väl sysselsatta med att tolka hundra år gamla prästanteckningar i de kyrkböcker vi ska digitalisera. Men de vanliga verksamheterna ska ju ändå hinnas med och igår gjorde jag ett pass i vår träslöjdgrupp där jag nu börjat på ett riktigt "mästarprov" - en ölstånka i mindre format - som säkert kommer att ge ordentliga utmaningar.
Idag var det istället dags för nytt besök hos tandläkaren för att få min "nya" tand i ordning. Det blev på det här sättet två cykelturer till stan så hustrun har fått göra dagspromenaderna på egen hand.

Idag var det så dags att ge svaret på de sedvanliga spekulationerna kring årets nobelpristagare i litteratur. Det blev den tysk-rumänska författaren Herta Müller. En "lågoddsare" enligt de som är insatta - 56-åriga Müller var storfavorit till priset i år och beskrivs som en romanförfattare av det mer produktiva slaget. I flera böcker beskriver hon tillvaron i byarna i de tidigare tyskspråkiga delarna av Rumänien.
Min egen kompetens i litteraturhistoria är närmast rudimentär och jag har inte tidigare hört hennes namn, så jag har ingen egen uppfattning om hennes kvalifikationer för priset. Själv lär hon ha mottagit beskedet med orden: "Jag tror det inte. Jag kan inte tro det. Jag förtjänar det inte. Jag är överväldigad". Hur som helst tycker tydligen Svenska Akademin att hon är tillräckligt bra och de vet väl hur det ska vara. Jag kommer nog som vanligt aldrig att hinna fram till att läsa hennes verk. Det finns alldeles för mycket av mera akut material att konsumera innan jag kan ge mig i kast med nobelprisromaner.