Exit Palmemordutredningen

För en vecka sedan hade åklagaren, Christer Peterson, i Palmemordsutredningen en två timmar lång presskonferens i avsikt att sätta en slutpunkt för ett 34 år långt, nationellt trauma. Han hade i början av året lovat att före sommaren utpeka mordets utövare eller lägga ned utredningen. Tyvärr blev föreställningen inte den succé som de uppskruvade förväntningarna ställt i utsikt.
Istället fick vi lyssna till en detaljerad beskrivning av historiens förlopp, från mordkvällens sanslöst usla polisinsats till dagens kvarsvävande, allomvittnande frågetecken. Presentationen var i allt väsentligt en rekapitulation av det material som journalisten Thomas Pettersson redovisat i en dokumentär för mer än tio år sedan, där Stig Engström, i utredningen även kallad 'Skandiamannen', utpekats som misstänkt gärningsman.
När åklagaren nu funnit för gott att på en rad indicier, men utan några bindande bevis, anklaga en sedan många år avliden person, utan möjlighet att försvara sig, bekräftas till slut hela mordutredningens miserabla kvalitet. Poliser och jurister kan nu lämna det digra utredningsmaterialet, som kostat skattebetalarna över 500 miljoner kronor, till historieforskarna, som kanske kan utvinna någon nyttighet att ta vara på.
För oss andra står alla frågetecknen kvar. Vem höll i vapnet? Vem beordrade avrättningen och i vems intresse låg den? Varför gjorden svensk polis alla i sammanhanget möjliga misstag? Detta får vi med all sannolikhet aldrig veta, men när nu den officiella förundersökningen avslutats lämnas fältet vidöppet för alla spekulationer som genom åren kommit och gått.
Om det snöpliga, men inte helt oväntade slutet, betyder att den svenska rättsstaten havererat eller om rättsstaten till avgörande delar satts ur spel, är sådant som andra forskare i framtiden kan komma att ägna sig åt. Frågan har genom åren från och till haft politiska beröringspunkter och misslyckandet grundlades redan på mordkvällen när polisen, istället för att söka mördaren på brottsplatsen, ägnade sig åt att söka motiv till mordet i sin egen politiska föreställningsvärld. Därför kommer vi heller aldrig att få veta vem som var Olof Palmes mördare.