Svåra följder att vänta av coronapandemin

I den dystra tid vi just nu lever är det en tröst att våren gör fortsatt tydliga framsteg, även om kung Bore igår gjorde ett försök att behålla greppet. Lite snöfall blev det men idag på morgon var utfallet raderat av vårvärmen. De insatser som görs för att lindra konsekvenserna av coronapandemin har både breddats och fördjupats på olika sätt och för oss lite äldre är det nu i stort sett isolering som gäller. Vi kan dock fortsätta våra stärkande promenader utomhus och under mars månad lyckades vi få ihop dryga 12 mil totalt. Undergårdagens långpromenad vid Mälaren kunde vi njuta av hela hav av blommande blåsippor men även vitsippor och vårlök. För övrigt sysselsätter vi oss på hemmaplan efter bästa förmåga.

Konsekvenserna av den nu globala pandemin betraktas av flera bedömare som det svåraste angreppet på världssamfundet sedan andra världskriget. I 204 drabbade länder har antalet bekräftade smittfall stigit till 1 067 000 och antalet dödsfall till 56 700. Motsvarande tal för Sverige är 6 130 och 358. Smittspridningen har dock inte kulminerat och skadorna riskerar med största säkerhet att flerdubblas under de närmaste månaderna.
Från ekonomisk utgångspunkt kan redan nu konstateras att 2020 är ett förlorat år i världsekonomin. Som vanligt kommer detta att slå hårdast mot de redan fattigaste när resurserna för bistånd och fattigdomsbekämpning äts upp av ekonomisk recession. I detta läge sätts ambitionerna om samverkan och solidaritet på riktigt prov och tyvärr har redan flera exempel på nationalism och egoism visat upp sig. Det vi nu kan göra är att hoppas på att de goda krafterna förmår stå emot de element som i ekonomiskt och politiskt hänseende försöker flytta fram sina positioner.