Samhälle under hot 4

Den senaste tiden har vintern vädermässigt bjudit på en del överraskningar. Efter en köldknäpp i förra veckan hade vi igår nästa 8 plusgrader på termometern. Efter ett rejält snöfall i förrgår natt hade snötäcket byggts på till två decimeter, men uppsvinget i temperaturen har gjort att vi idag har grön gräsmatta på tomten - ibland går det undan! Vår verksamhet har vi mest bedrivit i närområdet, men igår var det dags för pass på målarklubben och idag tog vi en tur till västra köpcentret för en del shoping och vår fredagslunch. Själv har jag ägnat en del tid åt revision av astronomiföreningen VARF:s redovisning efter att kassören varit hit för avlämning av underlaget.

I min serie av funderingar kring problem som det svenska samhällets dras med har jag nu kommit till skolområdet. Den reformistiska skolpolitik som bedrivits under den senaste 50-årsperioden har, trots förmodade goda avsikter, medfört en rad oväntade effekter som i de flesta fall varit till men för undervisningens resultat. Internationella jämförelser under 2000-talet har visat en trend som förpassat den svenska skolan till den nedre delen av OECD:s rankinglista.
De skadliga faktorerna kan spåras till både den politiska styrningen och de pedagogiska metodvalen. Spänningarna mellan statligt och kommunalt huvudmannaskap har medfört en svällande byråkratisk överbyggnad som i sin tur belastat lärarkåren med en rad icke-pedagogiska arbetsuppgifter. Som en följd av detta har läraryrkets attraktionskraft minskat drastiskt vilket lett till en alarmerande lärarbrist. Friskolornas ökande omfång har dessutom i många kommuner medfört svårigheter i planering och ekonomisk påfrestning som varit till men för skolväsendets totala effektivitet.
Ur pedagogisk synvinkel har rollfördelningen i klassrummet, med ökat 'inflytande' för eleverna lett till en försämrad arbetsmiljö för såväl lärare som elever. Brister i arbetsron under lektionstid ger försämring av resultaten och leder till onödig stress för många elever. Till detta bidrar också den likriktning som i jämställdhetens namn medfört att många elever med en mera praktisk läggning tvingas in i studier som de inte behärskar, istället för att få utbilda sig till yrken som bättre passar deras läggning.
Man kan med visst fog hävda att ett återställande av ordning och reda i klassrummet och införande av en till eleverna bättre anpassad meny av utbildning kommer att bli nödvändig för att bryta den negativa trenden hos den svenska skolans resultat. Som en första omedelbar insats torde införande av förbud för mobiltelefoner i klassrummet  vara att rekommendera! Människor med god utbildning kommer att vara avgörande för att det svenska samhället och näringslivet ska kunna hävda sig i en global konkurrens i framtiden!