Storbritanniens öde

Under den här veckan har väderleken övergått till en mera 'normal' sommarstil och väderguden har varit oss nådig med bortåt 20 mm regn. Det har snabbt satt sina spår även i växtligheten, som har haft en tuff tid under våren. Vi har anpassat oss och varit mest här hemma med bara några små turer i stan för inköp och biblioteksbesök, men också tagit våra dagliga promenader i omgivningarna. Idag blev det en tur till stan för mig för ett besök på vårdcentralen för att inleda behandling av ett något för högt blodtryck.

På tal om för högt tryck, så råder detta just nu i England inför det parlamentsval som premiärministern utlyst efter det olycksaliga beslutet om Brexit. Mitt i den spännda valrörelsen spelade ödet dessutom en dyster roll i form av ett nytt terrorangrepp av islamister vid London Bridge med ett tiotal dödade och många skadade, vilket medfört ett just nu ovisst läge om valets utgång. Torys tidigare stabila övervikt har krymt avsevärt, inte minst till förmån för liberaldemokraterna. Valets utgång kommer att få en avsevärd betydelse för upplägget av de förestående förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU.
Det är inte utan att man förundras över den röra som nu präglar det gamla brittiska storväldet. De återstående globala enheterna är idag, i den mån de alls ingår i samväldet, bara symboliskt anslutna och den lilla europeiska delen visar tydliga tecken på ett begynnande sönderfall med krav på autonomi från både Skottland och Nordirland och Brexit kommer med säkerhet inte att förbättra läget. Det mesta tyder på att UK är på väg att ansluta sig till samma klubb som mongolerna, perserna, ottomanerna och romarna. Det finns inget som varar för evigt!