Stenhård kamp 'ända in i kaklet'

Den känns lättande att jag nu kan hoppas återkomma till min elektroniska dagbok efter att först ha varit bortrest i en vecka, och sedan efter hemkomsten få konstatera att datorn åter drabbats av diverse oegentligheter efter uppdatering av några program.
Från onsdagen förra veckan var vi således på resa med husbilen genom södra Sverige, som denna gång visade sig från sin bästa sida med varmt och soligt väder och bara lätta vindar. Lite besvikna blev vi ändå över den skrala strömmen av flyttfåglar i Falsterbo - den varma hösten har uppenbarligen senarelagt flyttplanerna. Vi hade istället ett par trevliga dagar hos min syster och svåger utanför Ystad där vi både fick en långpromenad genom det sköna skånska landskapet och ett besök på 'Hammenhögsdagen'. Där hade hembygdsföreningen loppmarknad på torget och en konsert av 'Spjutstorps badorkester' kunde avnjutas. Det senare hade viss nostalgitouch eftersom det var just i Spjutstorpsbadet som jag lärde mig simma för drygt sextio år sedan.
På återresan norrut gjorde vi ett besök hos hustruns bror och svägerska i Karlshamn, där vi som vanligt mottogs med stor värme och generositet. Ett stopp på hemvägen blev det också vid fågelsjön Tåkern där vi kunde konstatera att gäss i stora mängder höll på att ladda upp för resan söderut.
Efter hemkomsten i mitten av  veckan har vi nu börjat komma ikapp med alla sysslor som lagrats upp under vår bortavaro. Vi har också hunnit med ytterligare äppelskörd och framställning av äppelsylt. I förrgår tog vi dessutom en cykeltur till stan för ett biblioteksbesök och passade då också på att ta tillvara vår medborgerliga rättighet att rösta om vilka politiker vi vill ska styra oss de närmaste fyra åren.

Ej helt överraskande har medierna den senaste veckan dominerats av det förestående valet. Propaganda och mer eller mindre vildvuxen debatt står en snart upp i halsen. Såsom varande politiskt aktiv under mer än trettio år känns det skönt att nu slippa behöva delta i det slitsamma spelet. Samtidigt imponeras man av aktörernas närmast infernaliska uthållighet i att upprepa redan utslitna argument om och om igen. Gårdagens slutdebatt med samtliga partiledare var inget undantag och påminde stundtals om munhuggning på en ölpub en fredagskväll. Att prata i munnen på varandra känns en aning omoget för oss som minns forna dagars strikt reglerade och stringenta partiledardebatter. Förmodligen är det så att människors allmänna rörighet, som börjar redan i de tidiga skolåren, nu fortplantat sig ända till statsledningsnivån.
Hur hela taberaset slutar får vi veta i morgon när även den tredjedel av valmanskåren som ännu  inte bestämt sig har valt sida. Även om den 'rödgröna röran', som är rörigare än någon gång tidigare, har försprång i opinionsmätningar, så finns det fortfarande hopp för Alliansen att vinna en period till. Ett motsatt utfall pekar tyvärr på en dyster framtid för moder Svea!