Busen Göran P

Med undantag för att hustrun tog en tur till mataffären har vi hållit oss hemma idag. Som vanligt, när man varit borta några dagar, har det samlats en massa post och tidningar både på papper och elektroniskt och det tar tid att beta av. Igår stod både gräsklippning och mera äppelplockning på programmet. Igår kväll gick någon timme åt till ett arbetsmöte med styrelsen i VARF med planering av föreningens verksamhet under hösten på dagordningen. För föreningen gäller det nu att klara nystarten och fullföljandet av Urania-projektet utan fler misstag, för att i någon mån revanschera sig från tidigare problem.
Här hemma har hustrun jobbat vidare med släktforskning medan jag mera på allvar börjar ta itu med mitt självpåtagna uppdrag som Wikipediaskribent.


På tal om skribent så kom Lars Adaktusson igår ut med en memoarbok, där han nagelfar journalisternas sätt att arbeta - en skrift som jag verkligen så småningom ser fram emot att få läsa. Han har uppenbarligen sett ett behov av att analysera betydelsen av den välkända snedrekryteringen till journalistyrket, som har kraftig tyngd av vänster- och miljöpartister.
Ett avsnitt som fått särskild uppmärksamhet vid presentationen av boken är beskrivningen av förre statsministern Göran Perssons föga rumsrena sätt att behandla sina medarbetare eller politiska kollegor. Exemplen som ges beskriver hur han inför stor publik kallat sin närmaste man Pär Nuder för "din lille skit" och hur han i ett annat sammanhang låtsas leta efter den småvuxne Leif Pagrotski under ett bord. Det är väl ingen stor nyhet att GP alltid försökt "förminska" folk i sin omgivning, men det kan ju vara bra med ett bekräftande dokument i bokform.
Visserligen hade GP en tuff uppgift att klara Sverige genom 1990-talets ekonomiska kris, men de flesta svenskar som passerat livets middagshöjd minns fortfarande väl att han glömde att lämna tillbaka de miljarder han knyckte ur pensionsfonderna. Det kanske nu skulle behöva läggas något även i den andra vågskålen för hans del!