måndag 12 september 2016

USA till val 'mellan pest eller kolera'

Efter en veckas 'semesterresa' är vi nu tillbaka i rutinerna på hemmaplan. Idag började jag dagen med bakning medan hustrun tog en motionsrunda. Det blev veteskorpor och frallor den här gången. På eftermiddagen var det dags med veckans målarpass där jag kämpade för att få ihop något till vår utställning på Kulturnatten kommande lördag, något som hustrun redan är klar med!
Resan med husbilen till Skåne under förra veckan blev en fullträff med upplevelser av både natur och kultur och trevlig samvaro med min syster och svåger i Ystadstrakten. Stort bidrag till en njutbar resa gav naturligtvis också det soliga och för årstiden ovanligt varma vädret. Skåne visade sig denna gång verkligen från sin bästa sida, inte minst när det erbjöds sköna bad i havet långt inne i september.

Denna behagliga situation står i stor kontrast till det presidentval som USA:s väljare ska göra om mindre än två månader. Förutsättningarna för detta ter sig allt mer surrealistiska för varje dag som går med tydlig bild av 'val mellan pest eller kolera', där kandidaterna är en 70-årig, egensinnig gubbe och 68-årig tant med vacklande hälsa. Valet har dessutom goda förutsättningar att bli det smutsigaste i landets historia med okvädingsorden ständigt haglande mellan kandidaterna. På lagom långt avstånd från slagfältet ser hela detta bisarra spektakel minst sagt oseriöst ut. Sedan är det en annan sak att försöka förstå hur mycket av det som rinner ur munnen på kandidaterna som kommer från partiernas efter hand allt mer upphetsade kampanjmakarna. Ett amerikanskt presidentval är förvisso en tillfällig miljardindustri och alla slåss stenhårt för sin del av kakan.
Med detta sagt inställer sig frågan om vilken möjlighet den genomsnittlige väljaren egentligen har att genomskåda vilken reell politik den så småningom valde presidenten i den kalla verkligheten kommer att kunna genomföra. Bäst före datum för valkampens paroller är vanligen ganska kort och för USA kan förutsättningarna växla snabbt i globaliseringens namn. En ledande roll på dessa villkor tenderar att bli slitsam och man kan undra om två 'åldringar' är optimala valalternativ för detta. För min egen del känns det bekvämt och bra att vi har ett kungahus med en statschef utan politisk makt och ett parlament som, åtminstone för det mesta, har goda möjligheter att se till att regeringen håller sig inom rimliga gränser!

Inga kommentarer: