Sverige även fysiskt omskakat

Idag tog vi en ny långpromenad, denna gång i trakten av Hökåsen och på förmiddagen tog jag cykeln till stan för att uträtta några ärenden. Annars har de två senaste dagarna förflutit med de vanliga sysslorna här hemma. Vår inmatning av släktforskningen till MyHeritage har nu passerat 1 000 personer och släktträdet börjar se ganska imponerande ut.

Igår blev Sverige "fysiskt omskakat" av den starkaste jordbävning som förekommit här på över hundra år. Styrkan beräknades till 4,7 Richter-enheter och epicentrum befann sig i Blentarp i Skåne. En del upphetsade rapporter gav mig anledning att ringa till min syster och svåger i Ystad för att "kolla läget", och fick veta att inget drastiskt hade inträffat.

Oftast märks det inte mycket av en jordbävning i Sverige, men trots detta förekommer det sådana hela tiden. Den största jordbävningen i Sverige i modern tid inträffade 1904, och hade sitt epicentrum utanför Kosteröarna. Den uppmättes till cirka 6 på Richterskalan. Mindre jordbävningar är dock mycket vanliga också i Sverige. Mikroskalv, alltså jordbävningar med en magnitud på runt 1, inträffar varje dag. Varje år inträffar cirka tio skalv som når över 2 på Richterskalan, och ett skalv per år når 3 på Richterskalan. Vart tionde år inträffar ett skalv som når 4 på Richterskalan.
I förhistorisk tid inträffade dock ett mycket stort jordskalv i den 165 km långa Pärvieförkastningen som sträcker sig från Saltoluokta via Nikkaluokta och norrut. Detta jordskalv antas ha uppgått till drygt 8 på Richterskalan. Den jordbävningen inträffade i slutet av den senaste istiden.

Hur som helst är det ändå ganska lugnt på den här fronten här hos oss om man jämför med linjen genom Sydasien och Medelhavet eller linjen längs Syd- och Nordamerikas västkust. Jag är faktiskt riktigt glad och tacksam för det!