Framtidens arbetsmarknad

Det milda senvintervädret har vi kunnat fortsätta att njuta av och idag hade vi en stund åter över tio plusgrader utomhus. Vi är följaktligen dessutom fortfarande i princip snöfria.
I förrgår på målarklubbens årsmöte passerade jag en ny milstolpe i karriären när jag blev avlöst på ordförandeposten. Nu är jag i allt väsentligt befriad från föreningsåtaganden och kan helt gå in för det vi själva vill göra och i det ingår även mera tid för det konstnärliga hantverket. Jag är redan med i ännu en grupp på Club Artis, nu på torsdagar och med tredje träffen igår.
Vi har annars hållit oss mest på hemmaplan, men idag blev det en tur till stan för justering av årsmötesprotokollet, som hustrun hade uppdrag att skriva, samt en del shoping som behövde göras.

I den svenska inrikespolitiken har ju arbetsmarknaden traditionellt en betydelsefull plats och en i internationell jämförelse stark facklig rörelse driver i de flesta fall en konsekvent linje för att garantera sina medlemmars 'berättigade andel' av produktionsresultaten. Därför är det något överraskande när S-partiledaren (f d Metallordförande) säger att han vill se ett mer flexibelt system för korttidsarbete i industrin på plats. I detta ska konjunktursvackor kunna mötas med nedgång i lön och arbetstid kombinerat med utbildning. Motivet för detta är att kunna undvika de friställningar som skedde under finanskrisen för åtta år sedan. Det är en ödets ironi att det samma dag meddelas att det nu finns en majoritet i riksdagen för att lägga ner Arbetsförmedlingen, som anses vara allt för dålig på att matscha tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Båda åtgärderna kan säkert, var och en på sitt sätt, leda till en mer flexibel hantering av marknadens naturliga variationer. I det längre perspektivet heter emellertid problemen digitalisering, datorisering, robotisering etc. Här krävs ett betydligt mer genomtänkt och organiserat program för att kunna möta situationer där hela yrken succesivt tynar bort och försvinner, ersatta av knivskarp och outtröttlig digitalteknik. Här blir det reella behov av fungerande medel produktionsresultatens fördelning. Hur långt bort är den generella medborgarlönen, som garanterar alla medborgares överlevnad, utan att tvingas löpa gatlopp inför en socialsekrterares byråkratiska genomlysning?